Köhler, Hilding

Född 1888-09-12 i Folkskolan, Tranemo.(P).
Död 1982-04-07 i Uppsala.(C).
Död av canser.Begravd Uppsala gamla kyrkogård grav nr.1185 Hilding var meteorologprofessor i Uppsala 1936-55.Han har utfört grundläggande undersökningar av vattenångans kondensation och av droppstorlekar i dimma och moln samt teoretiskt behandlat atmosfärisk turbulens.(Focus) Sommaren 1901 flyttade familjen till Borås,där Hilding fick gå i realskolan.Gick sedan i Göteborgs högre Latinläroverk och fick sin mogenhetsexamen där våren 1909.Samma år skrivs han in vid Uppsala universitet.På ett par månader kompletterar han reallinjens matematik för att kunna studera naturvetenskapliga ämnen.Blev fil.kand.våren 1912 och fil.mag.hösten 1913.Juli 1914-juni 1915 var han assistent vid det meteorologiska observatoriet på Pårtetjåkko (1830 m.ö.h.).Året därpå var han observatör där.Han var bara 26 år när han började sin 2-åriga tjänst uppe på den ensliga fjälltoppen.Liver där uppe med hårda vintrar var inte strapatsfritt,men bjöd på underbara naturupplevelser.-Första världskriget bröt ut.Det blev allmän mobilisering och den unge Hilding tog sej ned till sitt regemente för inskrivning,men blev frikallad på grund av sin tjänst på Pårtetjåkko.Vid sin återkomst dit hade han inte ett öre kvar att köpa proviant för.Prästen i Kvikkjokk gav ett handlån. Under 1917 & 1918 var han assistent vid Nautiskmeterol.byrån i Stockholm.Våren 1918 fick han sin fil.lic.Den 1/10 1918 blev han bestyrer för nordlysobservatoriet på Haldde i norska Finnmarken,900 m.ö.h.ovanför Altafjorden.Den tjänsten innehade han till juli 1926.Den sista tiden i Tronmsö.Våren 1925 fick han dispens för doktorsgraden och promoverades 31 maj samma vår.Samma år fick han en docentur i meteorol.vid Uppsala univ.Juli 1926 återvänder han till Uppsala med fru och tre små söner,som då fick uppleva mildare vintrar än de på Halddetoppen,med ibland så hårda snöstormar att det var nästan omöjligt att få upp ytterdörrarna och personalen tvingades att gå i den överbyggda gången,när de skulle ta sid de c:a 40 m.från bostadshuset till obsevatoriet.Familjen bor nu under flera år i "Kamphavet",Järnbrogat.1A.Hilding har,utom sin docentur,undervisning i fysik och meteorol.vid Ultuna lantbrukshögskola.Det är tunga år med en lungsjuk hustru,och de nu 6 barnen tidvis inackorderade ute på landet. 6/3 1936 utnäms han till att fr.o.m.den 1 maj s.å. vara professor i meteorologi vid Uppsala univ; en tjänst som han redan uppehållit i ett par års tid.Sommaren 1936 flyttar han med sin familj in i prefektbostaden i Obsevatorieparken.Till bostaden hörde till hans stora glädje,en parkliknande trädgård.Botanik var ett ämne som alltid stod honom nära.Dessutom hade man här möjlighet till egna odlingar,något som väl behövdes under de kommande krigsåren. 1937 gifter han sej på nytt och inom ett antal år har familjen 10 barn. Efter sin pensionering 1955 vikarierade han som professor i 3 år. "På Pårtetjåkko började han sina studier av molnens och dimmans struktur och beståndsdelar samt kondensationsprocessen i atmosfären och inverkan av den saltlösning som fanns i dropparna.-Det arbetet fortsatte han sedan i Haldde.-Fr.o.m.30-talet blev arbetet mer teoretiskt,även om han gjorde laboratorieundersökn.Han kom också att intressera sig för den atmosfäriska turbulensen och ozonhalten i atmosfären."(fritt efter Gösta Liljequists minnesskrift).Han såg till att observatoriet i Marsta utanför Uppsala blev byggt (1947)och den nya meteorologiska institutionen i Observatorieparken stod klar 1949.Han utgav ett stort antal arbeten över bl.a.kondensationen i atmosfären,molnets uppkomst,dynamisk meteorologi och klimatologi.1945-54 var han ledamot av meteorol.o hydrol.rådet och 1950-58 av internationella ozonkommiten. Han tillhörde The Royal Meteorology Society,London,Finska vetenskapssociteten,var korresponderande ledamot av Deutche Akademie der Wissenschaften och sedan 1947 ledamot av Vetenskapsakademin.-Han var kommendör av Nordstjärneorden. (Mrgrethe Köhler-Söderqvist)