Kjöllerström, Josef August

Familjegården Stackebo

Född 1871-10-07 i Stackebo, Mossebo (P).
Död 1945-11-13 i Stackebo, Mossebo (P).
Josef August Kjöllerström föddes i Stackebo, Mossebo socken i Västergötland 1871 och avled där 1945. Alma född Andersdotter i Bårarvd, Småland 1871 och död redan 1934 (63 är). De föddes i ett fattigsverige och dog på tröskeln till ett välfärdsland. De brukade Stackebo mellan 1898 och 1945. Att växa upp på och sedan driva en gård som Stackebo gav en ganska säker bärgning. Hoten var i början av deras liv missväxt och ett antal sjukdomar som ganska långt fram i tiden var svårbotade. En broder Sven och dottern Linnea avled i unga år. Hans ungdom var amerikafarandets och den begynnande industrialiseringens tid. Men en skattebondes son behövde inte ge sig iväg. Framstegen med produkter och bättre redskap var dessutom på gång.

Fadern, Anders Joseph, tog över Stackebo 1866, 38 år gammal. Han kunde rösta till den då inrättade riksdagens andra kammare, tv han ägde en gård med ett taxeringsvärde eller hade en viss inkomst, men torpare och fattigfolk fick inte rösta. Han kunde också gå till kommunalstämman och rösta med ett antal s k fyrkar/röster beroende på hans inkomst. och beskattning. De som hade ingen eller låg skatt hade inga fyrkar. Detta i grunden orättvisa politiska system fanns med den vuxne August till 1920. Då infördes allmän och lika rösträtt och då kunde han i sällskap med hustru Alma gå till vallokalen. 1862 kom alltså den kommunallag som i princip finns i dag. Det blev en stämma för kyrkan och en för det s k borgerliga samhället och prästen var inte självskriven ordförande. Fadern Anders Josef satt i kommunalnämnden från 1870 och var stämmans ordförande 1873 till 1886. Sonen August beklädde samma post 1927-1941. Då infördes fullmäktige i Mossebo socken. Det kan noteras att man var ganska mogen då man fick politiska poster på den tiden, ofta över 50, då man fick en käpp med silverkrycka i present. Anders Josef var kyrkvärd mellan 1883 och 1898 samt sonen Josef August åren 1905 till 1932.

Åren före 1:a världskriget var en optimismens tid och jordbruket var ännu starkt. Kriget och sedan mellankrigstiden blev dock en för såväl landet som många enskilda en svår tid. Men en etablerad lantbrukare klarade sig ändå någorlunda. Efter kriget inträdde deflation och många fick gå ifrån nyinköpta gårdar. Här betydde bildandet av Sparbanker mycket och i detta var J. A aktiv. Han var också aktiv med att bilda Mossebo Elektriska, där han gick in med pengar. Förtroendeposten med stort P var att bli vald till nämndeman. En sådan behöver inte ha juridiska kunskaper men ska kunna se flera parters förhållanden och ha värderingar som inte gynnar några särskilda intressen. I äldre tid var inte så mycket reglerat i förordningar och inga starka intresseorganisationer fanns. Så tinget blev stället där rättvisan skulle finnas inte minst vid tvister-civilmål, som ofta på landsbygden rörde, gränser och rättigheter. J A var troligen en duglig nämndeman.

J A ledde Mossebo socken/kommun under 30-talets lågkonjunktur, då resurserna för en liten landsbygdsocken säkerligen var knappa. Man kan ända skönja att man på lokal nivå arbetade med de små stegen mot ett bättre och tryggare liv.

När jag mycket kortfattat försökt väva in era förfäder i tidens stora väv dominerar männen. Er farmor/mormor Alma har jag inte nämnt. Jo, att hon fick rösträtt 1920. Hon hade stort intresse för trädgård. Hon var rimligen fullt sysselsatt med gård och åtta barn. Hon hade säkert del i de familjens samlade värderingar, som omgivningen uppenbarligen fann präglade av rättvisa och redlighet.

Nedskrivet i augusti 2007 av Rolf Sjölin, fil. lic. i statskunskap gift med Barbro Andersson (Hildur Kjöllerstriims dotter) från Fiås i Nittorps socken.

Josef Augusts födelsenotis

Josef August Kjöllerström, Svenskt Porträttarkiv